Det sker en stor förskrivning av antipsykotisk medicin till deprimerade patienter som genomgått elbehandling. Det saknas evidens för underhållsbehandling med antipsykotiska läkemedel efter elbehandling mot depression.
Sarkom är sällsynta maligna tumörer i bind- och stödjevävnad med relativt låg 5-årsöverlevnad. Enligt standardiserat vårdförlopp ska MRT utföras på hemorten vid välgrundad misstanke om mjukdelssarkom, varför kunskapsspridning om adekvat MRT-undersökning är viktig. MRT vid muskuloskeletala tumörer syftar främst till att kartlägga tumörutbredningen. Svensk förening för muskuloskeletal radiologi rekommenderar ett kort MRT-protokoll med tre grundsekvenser: koronal STIR (short tau inversion recovery), axial T1, axial T2. Koronal STIR används primärt för tumördetektion och karakterisering av lipomatösa tumörer. Axial T1 används primärt för bedömning av intraossös tumörutbredning och lipomatösa tumörer. Axial T2 används primärt för bedömning av utbredning av mjukdelstumörer och skelettumörers extraossösa komponenter.
Läkemedelsindustrin spenderar mer pengar på marknadsföring än på forskning och utveckling. Patentreglerna kring läkemedel ger incitament till marknadsföring som ökar användningen före patentutgång. Observationsstudier visar att exponering för marknadsföring gör att läkare skriver ut mer och dyrare läkemedel. Traditionell marknadsföring av receptbelagda läkemedel riktad till läkare (måltider, gåvor, annonser) minskar i betydelse. Modern marknadsföring bedrivs i orkestrerade kampanjer där patienter, makthavare och allmänheten är målgrupper. Marknadsföring innefattar även påverkan av sjukdomsdefinitioner och reklam för diagnoser.
Det svenska systemet för läkemedelsrekommendationer bygger på flera aktörer med tydligt kompletterande roller (myndigheter, regioner och expertorgan). Fyra statliga myndigheter bidrar med olika perspektiv: kliniskt (Läkemedelsverket), system/politik (Socialstyrelsen), befolkning (Folkhälsomyndigheten) och evidens (SBU), medan TLV ansvarar för hälsoekonomi. Den praktiska prioriteringen i kliniken görs främst av läkemedelskommittéer (receptläkemedel) och NT-rådet (rekvisitionsläkemedel). Systemet syftar övergripande till en evidensbaserad, jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.
