Den ökande globala prevalensen av kronisk njursjukdom beror inte bara på diabetes och hypertoni utan även på hög ålder, miljöhot, ohälsosam kost och socioekonomiska skillnader. Prevention måste omfatta luftföroreningar, livsmedelspolitik, arbetsmiljö samt tillgång till primärvård. Kliniskt krävs screening av riskgrupper, användning av eGFR och albuminuri samt tidigare insatt nefroprotektiv behandling. Den tysta pandemin möts inte med fler dialysplatser utan med politiska beslut och prevention. Kronisk njursjukdom måste ingå i den nationella satsningen på hjärthälsa. Njurhälsa är en samhällsfråga – att blunda för detta är ett ansvarsmisslyckande.
Upper tract urothelial carcinoma is a rare disease entity with complex diagnostic and treatment options. In the Swedish National Quality Register for Bladder and Urinary Tract Cancer (SNRUBC), prospective registration of tumour and treatment characteristics is performed with high coverage, where data including quality indicators are presented online (RODRET). Between 2023 and 2024 regional differences in the majority of quality indicators are observed in the SNRUBC, with target levels only met in a few regions. For some quality indicators, such as proportion of patients referred to multidisciplinary tumour board discussion or proportion receiving curative treatment and perioperative lymphadenectomy, an association with better performance and hospital volume above 10 patients per year was observed. A regional centralization of multidisciplinary tumour boards for these patients might decrease regional inequalities and improve quality metrics.
Postoperativt förmaksflimmer (POFF) drabbar 30–50 procent efter öppen hjärtkirurgi. Det är associerat med ökad risk för hjärtsvikt, framtida förmaksflimmer och ischemisk stroke, men något kausalsamband är inte fastställt. Patienterna bör dock följas noggrant på grund av denna risk. Studier med implanterbara monitorer visar att flimmerbördan ofta är mycket låg efter den första postoperativa månaden. Det är fortfarande oklart om antikoagulantia minskar risken för ischemisk stroke, och behandlingen bör därför individualiseras.
Superficial venous thrombosis, SVT, is a common disease and patients with SVT are at risk of suffering from both deep venous thrombosis, DVT, and pulmonary embolism. There is a lack of national interdisciplinary consensus and structure for investigation and treatment in Sweden regarding SVT. This lack of standardized care should be corrected, primarily through cooperation and representation from primary care, emergency care, ultrasound care, coagulation care and vascular surgery care in order to establish standards of care regarding this condition.
Superficiell ventrombos (SVT) definieras som trombos i en ven belägen ytligt om den djupa fascian. SVT drabbar cirka 6/1 000 individer per år. SVT i nedre extremiteter kan progrediera till eller vara konkomitant med både DVT och lungemboli i upp till 4–25 procent av fallen. Det finns kunskapsluckor avseende behov av och krav på diagnostik, utredning och behandling av SVT. Det finns behov av upprättande av nationella riktlinjer samt interdisciplinär samordning för att skapa individualiserad, jämlik och patientsäker vård.
Following up on a previous article written by Lindow et al, this article aims to further discuss a switch from STEMI to Occlusion Myocardial Infarction (OMI). The article explains how OMI can be diagnosed both with or without the ECG, it criticises how the STEMI criteria were created and how they are often used as lone rule-in criteria for acute angiography. False positive STEMI lead to many unnecessary angiographies, while OMI shows better sensitivity, and multiple AI models based on OMI have retrospectively shown to be very promising in choosing which patients need immediate intervention. Using OMI is proposed to lead to less delayed interventions, but this subject needs further investigation; however, prospective studies of OMI as determinant of urgent intervention are ongoing. The authors therefore believe OMI could be implemented within the near future.
Obstructive sleep apnea (OSA) is a common and often underdiagnosed disorder associated with increased risk of cardiovascular, metabolic, and neurocognitive complications. For patients who are non-compliant or respond insufficiently to continuous positive airway pressure (CPAP) or a mandibular advancement device, different surgical alternatives are available. One option is maxillomandibular advancement (MMA), which is a well-established and highly effective procedure that increases upper airway volume by advancing both jaws. Meta-analyses and long-term studies demonstrate a reduction of the apnea-hypopnea index (AHI) by more than 50%, frequently with normalization of sleep parameters, improved quality of life and high patient satisfaction. Although MMA is recommended in international guidelines and acknowledged in Swedish national recommendations, the procedure remains underutilized in Sweden. This report presents two illustrative cases and highlights the need for increased awareness, national coordination, and broader clinical implementation of MMA.
Modern 3D-programvara gör det möjligt att skapa detaljerade virtuella modeller av patientens skelett från DT-bilder. 3D-modellerna möjliggör ny diagnostik av felställningar som är svåra att uppskatta med konventionella radiologiska tekniker. Kirurgen kan virtuellt simulera operationen i förväg och prova olika tekniker före själva ingreppet. Patientspecifika operationsmallar kan utformas från den virtuella planeringen och 3D-printas för användning under operationen. Virtuell planering och operationsmallar ökar precisionen, förkortar operationstiden och minskar behovet av intraoperativ röntgen.
För att göra epidemiologiska studier av prostatacancer samlade vi in individdata om PSA-värden, PAD-svar från prostatabiopsier, resultat av MR prostata samt kemoterapi från alla berörda vårdgivare i Sverige. Det var i de flesta fall möjligt att hämta denna information från vårdens it-system, men det var olika svårt och tog olika lång tid beroende på vårdgivare, typ av information och typ av it-system. Tidig kontroll av kvaliteten på levererade data är nödvändig för att identifiera felaktiga datauttag. Vårdgivare behöver integrera forskningsuttag i sina administrativa funktioner och it-strukturer. Det behövs incitament så att vårdgivare migrerar äldre data vid byte av it-system.
Astma är vanligare bland idrottare än i normalbefolkningen. Diagnosen kan vara svårfångad, då objektiva undersökningar som spirometri i vila ofta förblir normala och maskeras av idrottarnas goda hjärt–lungkapacitet samt överlappar med vad som förväntas vid en normal träningsrespons. Utredning bör inkludera ansträngningstest och provokation i verklig träningsmiljö. Träningsmiljöer med kyla, torr luft eller klorföreningar från bassängvatten kan utlösa astmatiska symtom. Både över- och underbehandling förekommer, varför noggrann diagnostik och monitorering av insatt behandling är viktig. Med rätt behandling kan idrottare träna och tävla på lika villkor, och det är viktigt att uppmuntra fysisk aktivitet hos personer med astma.
Det finns gott vetenskapligt underlag och praktisk erfarenhet från rutinsjukvård som talar för att RALP i dagkirurgi är patientsäker. Nationellt finns potential att spara fler än 2 500 vårddygn årligen, om RALP i dagkirurgi blir standard. I Norrbotten har vi sedan november 2024 planerat samtliga RALP att utföras dagkirurgiskt och har kunnat visa att dagkirurgi är patientsäker och genomförbar i en svensk kontext.
GynOp är Sveriges nationella kvalitetsregister för benign gynekologisk kirurgi med sex delregister. Registret har påverkat övergången till minimalinvasiv kirurgi genom öppen jämförelse och målstyrning. Patientens röst (PROM/PREM) är integrerad och används systematiskt för förbättring. Interaktiv återkoppling via GynOp Direkt och indikatorer i Vården i siffror (VIS) ger real-/närtidssupport till klinikers kvalitetsarbete. GynOp möjliggör registerbaserad forskning och registerrandomiserade studier (till exempel SALSTER och HOPPSA).
Var fjärde registrerad klinisk studie i Sverige har inte rapporterats. Vi lanserar nu ett webbverktyg (https://metaresearch.se/nordic-trials-dashboard) som öppet jämför rapportering mellan svenska offentliga forskningshuvudmän. Forskningshuvudmän behöver ge bättre stöd avseende registrering och rapportering av kliniska studier.
Funktionella symtom kan vara mycket svåra att skilja från atypisk depression med tyngdkänsla i extremiteter (leaden paralysis) och uttröttbarhet men med adekvata emotionella reaktioner och relativt neutral grundstämning. Vid progress och kraftig funktionsförlust bör affektiv sjukdom övervägas, även när klassiska depressiva symtom inte är uppenbara i status. ECT är etablerad behandling vid svår depression och kan ha god effekt även när symtombilden domineras av somatiska besvär. Detta fall illustrerar värdet av att överväga depression som differentialdiagnos vid svårbehandlade funktionella tillstånd.
Hybridkrig utgör en växande och komplex hotbild mot svensk hälso- och sjukvård. Traumavårdkedjan är särskilt utsatt på grund av sin centrala roll i totalförsvaret. Effektiv beredskap kräver en helhetssyn som integrerar katastrofmedicin, samverkan mellan professioner och myndigheter samt träning i beslutsfattande under osäkerhet. Kompetens inom det internationella fältet »counter-terrorism medicine« (CTM) kompletterar traditionell katastrofmedicin och bidrar till att stärka vårdens förmåga. Ökad lägesmedvetenhet, utbildning, cybersäkerhet och fysisk säkerhet är avgörande för sjukvårdens robusthet.
MODIFIED VALSALVA MANEUVER INDUCED AN ASYMPTOMATIC POLYMORPHIC VENTRICULAR TACHYCARDIA Paroxysmal supraventricular tachycardias (PSVT), including atrioventricular nodal re-entry tachycardia (AVNRT), are commonly treated with vagal maneuvers. The modified Valsalva maneuver, combining forced expiration with postural change, has shown higher success rates. A 44-year-old woman with recurrent PSVT underwent a modified Valsalva maneuver under ECG monitoring. The maneuver induced a 10-second asymptomatic polymorphic VT that resolved spontaneously. Echocardiography and labs were normal, and electrophysiology confirmed AVNRT. The patient was successfully treated with cryoablation. The modified Valsalva maneuver is generally safe. However, in rare cases it can induce ventricular tachycardia through autonomic, hemodynamic, or re-entry-related mechanisms. The modified Valsalva maneuver remains a first-line treatment for PSVT, but initial use should be ECG monitored. If polymorphic VT or other ventricular arrhythmias occur during the maneuver, further electrophysiological evaluation is warranted, and ablation should be considered for confirmed PSVT.
Föräldrars råd till personal som vårdar cancersjuka barn presenteras i kategorierna »kompetent personal«, »empati och bemötande«, »kommunikation och uppriktighet« samt »hänsyn till barn och familj«. Att personal har kompetens att möta cancersjuka barn och deras särskilda behov i livets slut samt förmåga att erbjuda eller hänvisa till stödinsatser för föräldrarna anses viktigt. Empatiskt bemötande och tydlig kommunikation spelar en viktig roll för vårdupplevelsen. Föräldrarna önskar vård efter barnets och familjens individuella behov, med lyhördhet för syskons situation och olika familjekonstellationer.
RFC1-relaterad sjukdom/cerebellär ataxi med neuropati och vestibulär areflexi (CANVAS) är ett autosomalt recessivt ärftligt tillstånd med debut i medelåldern. Tillståndet är associerat med ett brett symtomspektrum och är en av de vanligare ärftliga ataxisjukdomarna. Det mest typiska fyndet är rent sensorisk neuropati, med livliga eller bortfallna reflexer. Progressionstakten är långsam. Kronisk hosta är ett vanligt debutsymtom som ofta föregår de neurologiska symtomen, ibland med flera decennier. Andra kännetecken är oscillopsi (skakig synupplevelse) och varierande inslag av dysautonomi.
Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har publicerat 5 kloka kliniska val (KKV). I denna artikel presenteras dessa tillsammans med några kommentarer. SFNR vill uppmuntra andra specialitetsföreningar att ta fram egna KKV för att minska lågvärdevård och överdiagnostik.
Minimalinvasiv kirurgi för kolorektal cancer introducerades på bred front i Sverige under 2010-talet. Jämförelser mellan minimalinvasiv kirurgi och öppen kirurgi i Sverige har de senaste åren redovisats i flera vetenskapliga publikationer, som här sammanfattas. För ett antal korttidsutfall har minimalinvasiv kirurgi visat sig ha fördelar jämfört med öppen kirurgi. Minimalinvasiv kirurgi uppvisade i regressionsanalyser med justering för relevanta förväxlingsfaktorer bättre total överlevnad efter 5 år. Tillgången till minimalinvasiv kirurgi varierar fortfarande i Sverige, och det är av största vikt att dessa lokala skillnader kan elimineras inom en snar framtid, något som Arbetsgruppen för minimalinvasiv kolorektal kirurgi i Sverige (AMIS) arbetar för.
