Artikeln granskar fyra ansatser att studera familjebakgrundens betydelse for de ekonomiska utfallen inkomst och utbildningsar. Foraldrars och barns inkomster och utbildning samvarierar positivt, me ...
Vi befinner oss i en pandemi som befaras fa stora konsekvenser for samhallsekonomin. I denna artikel undersoker vi historiska erfarenheter av hur hushall hanterade finansiella risker orsakade av in ...
Traditionellt betraktas immaterialratten sasom patent ofta som en ineffektiv metod for att internalisera vardet av investeringar i forskning och utveckling (FoU) jamfort med andra metoder sa som he ...
I december 1919 utkom John Maynard Keynes med sin varning for konsekven- serna av Versaillesfreden, The Economic Consequences of the Peace. Boken gjorde honom i ett slag varldsberomd. Den oversattes snabbt till svenska och kommenterades av ledande svenska nationalekonomer som David Davidson, Gustav Cassel och Eli Heckscher. De stallde sig alla helhjartat bakom Keynes budskap. Knut Wicksell daremot gjorde invandningar utifran sitt neomalthu- sianska perspektiv. Mot slutet av 1920-talet utmanade Bertil Ohlin framgangs- rikt Keynes i fragan om mojligheterna att overfora skadestandet fran Tyskland till de allierade. Deras debatt blev grunden for det s k transferproblemet – i dag en klassisk kontrovers inom nationalekonomin.
I denna artikel analyseras sambandet mellan arbetsloshet och inflation i Sverige under en period dar inflationsmalspolitiken kan ses som etablerad. Resultaten indikerar att sambandet mellan arbetsl ...
Fragan om samspelet mellan tillvaxt och hallbar utveckling tar stor plats i den offentliga debatten och inom aka demin. Diskussionen handlar ofta om huruvida det ar mojligt att kombinera ekonomisk ...
Har inkomst- och loneskillnaderna i varlden okat eller minskat sedan 1970- talet? I den har artikeln redogor jag for vad den senaste forskningen har att saga om den ekonomiska ojamlikheten ...
Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetsloshet, ar central i den penningpolitiska debatten. Hogre arbetsloshet forutsatts vara kopplad till lagre inflation. Det ar mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Par Osterholm (2020) gett sig ut pa jakt efter den svenska Phillipskurvan i forsta numret av Ekonomisk Debatt 2020. I sin jakt har Karlsson och Osterholm enbart utgatt fran svenska data.Denna, enligt var uppfattning, olyckliga begransning leder dem fel. De missardet internationella beroendet. Riksbankens inflytande over den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi ar i dag sa integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande over vissa delar av ekonomin sasom bostadsmarknaden, men den har begransat inflytande over den globalt konkurrensutsatta sektorn. (Less)
Vi presenterar resultaten fran en enkatstudie i vilken kvinnliga foretagare fodda i Mellanostern eller Afrika fick svara pa fragor om erfarenheter av att driva foretag. Resultaten visar att dessa k ...
I tider av kris och borsoro kan det vara lampligt att kasta en blick over axeln. Den stora borskraschen 1929 ar en av alla tiders mest spektakulara ekonomiska handelser. I Sverige reagerade framfor allt tre nationalekonomer pa handelserna pa Wall Street fore, under och efter kraschen. Gustav Cassel och Bertil Ohlin sag euforin och paniken pa borsen som fenomen atskilda fran den ovriga ekonomin. Deras teoretiska argument var att upp- och nedgangar pa en aktiebors inte kan skapa eller forstora kapital eller kopkraft. Johan Akerman daremot varnade entraget for en kommande borskrasch och nar den kom varnade han for att den langs manga vagar skulle paverka den reala ekonomin
Pa kort tid har coronapandemin utlost en djup ekonomisk kris i Sverige. Harpresenterar vi en forsta obduktion av krisen. Vi jamfor dagens krisforlopp medde tva senaste kriserna, finanskrisen 1991–93 och den internationella finanskrisen 2008–09. Vi kartlagger hur svensk ekonomi har paverkats samt belyser de kortsiktiga samhallsekonomiska kriskostnaderna. Darefter beskrivs krispolitiken. Har stalls fragan: har ansvariga beslutsfattare overreagerat? Vi avslutar med rekommendationer for den ekonomiska politiken under och efter coronan. Har nedtonar vi efterfragepolitiken och lagger fokus pa tillvaxtskapande utbudsreformer. Hogre tillvaxt efter pandemin ar den basta vagen att laka saren efter dagens kris.
Rolf Henriksson var en av Sveriges ledande ekonomiska doktrinhistoriker. Han borjade sin bana med en avhandling om den svenska emigrationen men agnade sig darefter at att portrattera och analysera svenska ekonomer – Eli Heckscher, Arthur Montgomery, Bertil Ohlin, Erik Lundberg, Erik Dahmen – och organisationer: Konjunkturinstitutet, Industriens Utredningsinstitut, Nationalekonomiska klubben och Nationalekonomiska Foreningen. Henrikssons forfattarskap kannetecknas av extremt grundliga forberedelser och en ambition att tranga pa djupet och ibland tolka sina forskningsobjekt bortom deras egen sjalvkannedom.
Utrikes fodda foretagare spelar en viktig roll for integration av andra utrikes fodda pa arbetsmarknaden. Vi visar att foretag som ags av utrikes fodda personer i hog grad anstaller andra utrikes f ...
Manga europeiska lander har under de senaste aren infort en allt restriktivare migrationspolitik. Sverige ar inget undantag. Men vilken effekt har egentligen nationalstaters asylpolitik pa flykting ...
Manga lander erbjuder exportkreditgarantier dar staten mot en premie utfaster sig att betala exportoren om den utlandska kunden inte gor det. Vi beskriver det svenska systemet under Exportkr ...
