.
Research on sport governance has extensively explored the political and administrative obstacles to legitimacy-building in sport that influence the execution of public sport policy. Local decision-makers perceived justification of sport is addressed utilising a framework grounded in Max Weber's rational-legal legitimacy. Drawing on large survey data from 1523 politicians and sport officials during two consecutive election periods (2013-16 and 2017-20) in Finnish municipalities, the results from a logistic mixed-effects model indicate that decision-makers' perceptions were shaped by the local political and administrative hierarchies. Moreover, asymmetry in perceptions between the politicians and officials was explained by the value attributed to sport as a decision-making area and having sufficient sport-related knowledge. Features of rational-legal legitimacy accounted for a notable part of local decision-makers' perceptions of justifications for sport as formal hierarchies and rational decision-making emerged as crucial factors in shaping legitimacy in sport. The results highlight the need for systematic research to focus on uncovering specific contexts while investigating the various layers of governance.
Lapset ja vanhemmuus vankilan varjossa -tutkimushankkeessa kehitetään ensimmäinen suomalainen vanhemmuusinterventio lähivanhemmille, jotka huolehtivat lapsista arjessa toisen vanhemman vankeuden aikana. Intervention pohjana ovat kognitiivis-behavioraalinen teoria, resilienssinäkökulma, sosiaalisen tuen ja sosiaalisen oppimisen teoriat sekä lapsen oikeuksien näkökulma. Intervention kehittämistyössä on hyödynnetty olemassa olevaa tutkimustietoa, kansainvälisiä vankilassa toteutettavia tutkimusperustaisia vanhemmuusohjelmia sekä tutkijoiden, ammattilaisten sekä intervention kohderyhmän osaamista ja kokemuksia. Interventio koostuu neljästä noin kahden viikon välein pidettävästä kahden tunnin kestoisesta ryhmätapaamisesta (6–8 henkilöä), joihin kuuluu psykoedukatiivinen osuus, toiminnallisia tehtäviä sekä vertaiskeskustelua. Tapaamisten teemoina ovat perhe ja arki vankilan varjossa, minä vanhempana, hankalista asioista ja vankeudesta puhuminen lapsen kanssa sekä yhteisvanhemmuus. Intervention ohjaajiksi on koulutettu syksyllä 2025 kolmannen sektorin työntekijöitä, joista osa pilotoi interventiota vuosien 2025–2026 aikana.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver begreppet mediering i förhållande till språkundervisning i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen i Finland. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande. Denna studie är en delstudie av en större helhet (N=60). Materialet i denna artikel består av enkätsvar från 28 finländska lärare. Materialinsamlingen genomfördes i form av en webbenkät och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultaten framkom det att bara en liten del av lärarna hade identifierat begreppet mediering i förhållandet till språkundervisningen, de flesta hade inte ens hört talas om det. Mervärdet av medieringen i språkundervisningen beskrevs ur både undervisning- och inlärningsperspektiv. För att göra mediering mer bekant och användbar i samband med språkundervisningen, kan ett antal didaktiska implikationer dras utgående från resultaten. Mediering i samband med språkundervisningen behöver lyftas fram och förklaras i framtida läroplaner mer explicit än vad det görs nu. Lärarna borde få mer information och metoder för att synliggöra mediering i undervisningen. Allt detta bör tas i beaktande både i lärarutbildningens grundstudier och fortbildningen av lärare.
