Dagens fattiga unga lever mitt i ett överflödssamhälle med kläder, prylar och ständig konsumtion. I ett av områdena där Östergötlands Stadsmissionen arbetar ligger det stora handelscentret med Ikea i mitten precis på andra sidan vägen. De som har råd, vilket är väldigt många, åker dit och handlar, ibland för att fördriva tiden. För de ungdomar Stadsmissionen möter finns det inte en chans att åka dit för att välja inredning till sitt rum eller köpa nya kläder inför skolstarten. Många har inte ens ett eget rum och kläderna är samma tills de går sänder – oavsett temperatur. För de ungdomar vi möter är blicken över gatan mot handelscentret en fysisk och symbolisk påminnelse om ett utanförskap. De vet att överflödet inte är avsett för dem.
Författaren Jan Halldin har vigt sitt arbetsliv åt och har som psykiater och socialläkare ett stort engagemang för personer i utsatta situationer med svårigheter av både social och medicinsk art. Boken grundas på böcker och skrifter om fattigdom och hemlöshet i London, Paris och Stockholm vid tiden runt sekelskiftet 1900. Boken är välskriven och intressant och redovisar många detaljerade människoöden, vilket ökar förståelsen för hur och varför man kan hamna i utsatta situationer.
Den här boken är ett uppdaterat koncentrat av Jämlikhetskommissionens utredning, nedbantat till 214 sidor i ett behändigt pocketliknande format. Här behandlas ett stort antal politikområden som jämlikhet, utbildning och kultur, bostad och närmiljö, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och omsorg, sociala försäkringar, den ekonomiska politiken, näringspolitik, infrastruktur, miljö, kriminalpolitik, EU liksom också den mänskliga lyckans politiska ekonomi. Alltsammans föredömligt beskrivet i kortfattade texter som, i motsats till de flesta akademiska alster, med ganska kategoriska formuleringar slår fast vad som gäller med hänvisning till det aktuella kunskapsläget.
När redaktörerna startar den tredje upplagan av denna ”klassiker” om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd börjar man med att citera Abraham Bäcks bok, Tal om farsoter från 1764. ”Hvad farsoter i synnerhet vidkommer så kan ej bättre bevis gifvas på detta än at Menigheten är dem långt mera underkastad, än bättre folk; och at många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti få af de förmögnare sjuknar… När jag eftersinnar orsakerna till sjukdomar och omåttlig folkdöd ibland Allmogen och sämre hopen i städerna, så ställa sig i första rummet Fattigdom, Elände, brist på brödfödan, Ängslan och Misströstan.”Boken är en antologi med 26 medverkande författare. Den består av tre delar vilka stegvis vägleder läsaren genom forskningsfältet om ojämlik hälsa.
Trots att forskning framhåller påtagliga risker och problem med aktivering av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, utökar regeringen aktiveringskravet inom det kommunalt administrerade ekonomiska biståndet. Inför bidragsreformen föreligger därför ett behov av att lyfta fram centrala lärdomar från aktuell forskning om vad aktivitetskravet kan tänkas innebära för bidragstagare. Vi menar att aktivering kan få olika utfall beroende på hur det implementeras i praktiken. I artikeln utgår vi från våra empiriska studier inom aktivering för att visa på risker med att aktivitetskravet reproducerar ojämlikhet och försämrar rådande hälsoproblem för enskilda personer. Samtidigt utforskar vi utifrån våra resultat möjligheter kring hur aktiveringspolitik i stället kan utformas för att främja arbetsmarknadsetablering, självförsörjning, och främja jämlikhet i hälsa och livsvillkor.
Den svenska välfärdsstaten har utarmats, både vad gäller ersättningar i socialförsäkringen och resurser till hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Artikeln belyser konkreta exempel. Statens minskade stöd till regioner och kommuner och socialförsäkringens minskande andel av bruttonationalprodukten medför mindre resurser till regionala och kommunala välfärdstjänster och ökad andel i fattigdom bland långvarigt sjuka och arbetslösa, utrikesfödda och ensamförsörjarhushåll med barn. Andelen som får ekonomiskt bistånd ökar inte. Äldreomsorg och hälso- och sjukvård har resursbrist och rekryteringsproblem, höga sjukskrivningstal och anställda lämnar. Konkurrensen från privat hälso- och sjukvård ökar i Sverige och andra länder. Norge visar exempel på hur välfärdssektorn kan avkommersialiseras. Även i Sverige finns möjligheter till att öka jämlikhet i tillgång till vård. En majoritet av befolkningen är beredda att avstå skattesänkningar för att i stället öka resurser till välfärd.
I denna artikel analyseras hur regeringens budgetproposition för 2026 förhåller sig till det övergripande hälsopolitiska målet att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”, med fokus på folkhälsopolitik, hushållens ekonomi, arbetsmarknad och utbildning.Genomgången visar att budgeten i huvudsak saknar en explicit och kunskapsbaserad strategi för att minska ojämlikhet i hälsa. Resultatredovisningen inom folkhälsopolitiken är deskriptiv och bygger på indikatorer vars begränsningar inte problematiseras.Vidare kritiseras regeringen för att inte ta tillvara den omfattande samhällsmedicinsk och socialepidemiologisk forskning om hälsans sociala bestämningsfaktorer som existerar, liksom rekommendationerna från Kommissionen för jämlik hälsa. Texten argumenterar för att minskade hälsoklyftor kräver långsiktiga åtgärder som förbättrar livsvillkor från barndom till arbetsliv samt en omfördelning av resurser och makt, något som enligt författaren saknas i regeringens politik.
Merparten av innevånare med flyktingbakgrund i Sverige kommer från länder som präglas av krig och konflikter. Många av dem har utsatts för våld och förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och ångest är hög, både bland vuxna och barn. Idag finns en massiv forskningskunskap om risk- och skyddande faktorer som understryker betydelsen av vad som händer i ankomstlandet efter flykten för möjligheterna till läkning, rehabilitering och integration. Grundläggande faktorer är säkerhet, trygghet, förutsägbarhet och tillit. De nya repressiva lagar och regelverk som nu i snabb takt genomdrivs i Sverige som ett led av Tidöregeringens paradigmskifte på migrationsområdet går emot den evidensbaserade kunskapen om betydelsen av hälsofrämjande insatser och bidrar både till ökad postmigrationsstress med försämrad integration som följd men också till en försämrad folkhälsa.
Depression och ångest är ledande orsaker till ohälsa bland unga i Europa, och självmord är den vanligaste dödsorsaken bland svenska ungdomar. Användning av digitala medier kopplas ofta till psykisk ohälsa, men de kausala sambanden är fortfarande oklara. Denna avhandling undersökte hur ungdomars skärmtid på fritiden kan öka depressiva symtom, utifrån ett ’Displacement-ramverk’.
Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska vilka stödjande resurser som är viktiga för personer som lever med långvarig sjukdom och anhöriga samt hur patientdrivna innovationer kan underlätta egenvård och informell vård. Syftet adresserades genom att studera patientdrivna innovationer i olika kontexter.
Avhandlingen undersöker arbete i svenska öppenvårdsapotek, en sektor som efter omregleringen 2009 verkar i skärningspunkten mellan hälso- och sjukvård och kommersiell detaljhandel. Med över 11 000 anställda som dagligen möter omkring 370 000 personer utgör apoteken en central del av läkemedelsförsörjningen i Sverige. Farmaceuter har genom sin utbildning och legitimation ett reglerat ansvar för läkemedelshantering och betraktas som hälso- och sjukvårds-personal, samtidigt som de arbetar i en affärsdriven miljö där försäljning och konkurrens är grundläggande villkor.
Det kan vara lämpligt att inleda ett temanummer om social forskning med ett försök till definition. Det får bli ett lån från den av forskningsberedningen tillsatta arbetsgruppen för socialpolitisk forskning. Den har avgränsat det socialpolitiska forskningsområdet på följande sätt: "Traditionellt brukar man till socialpolitik hänföra arbetsmarknadspolitik (särskilt frågor av institutionell art och arbetsrätt), bostadspolitik med utblickar över samhällsplaneringen också här kan de institutionella frågorna skiljas ut från de renodlat ekonomiska), socialförsäkringar, socialvård, kriminalvård, insatser som gäller andra särgrupper, personlig omvårdnad etc. Den socialpolitiska forskningen har sedan flera år tillbaka debatterats med ständigt stegrad intensitet. Ämnet har också blivit åtskilligt kontroversiellt - utom möjligen på en punkt: behovet av ökade resurser för social forskning tycks alla intressenter vara ense om. Förutom resursfrågan har debatten gällt en rad viktiga principiella aspekter på social forskning.
Recenserad bok: Hälsa och mångfald – ett kliniskt perspektiv. Författare: Solvig Ekblad och Erica Rothlind (red). Förlag: Liber AB, 2022, Stockholm.
I boken Åk till akuten frågar sig läkaren Fanny Nilsson hur det blivit så här i Sverige. Som blivande specialist i internmedicin, verksam vid ett mindre sjukhus, illustrerar hon från sin dagliga gärning tillkortakommanden i svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg, som drabbar både patienter och personal. Hon ger sig ut på en resa till andra europeiska länder för att se fördelar och nackdelar med andra sätt att organisera, hon intervjuar personer verksamma inom vården, forskare och beslutsfattare. Ett genomgående fynd i boken är att hälso- och sjukvårdssystem inte alltid är konstruerade för befolkningens behov, att ekonomiska styrsystem och incitament kan leda fel. Som medborgare och patienter vill vi ha nära tillgång till vård, en vårdgivare med kontinuitet som kan ta helhetsansvar för vår vård och eventuell vidareremittering eller samverkan med annan instans. Ofta är dock systemen ägnade åt hög grad av specialisering med betoning på sjukhus och en underfinansierad primärvård.
Denna artikel syftar till att belysa det svenska pensionssystemets normativa konstruktion och hur detsamma medför negativa konsekvenser för jämlikhet. Systemet bygger på en meritokratisk livsinkomstprincip som säkerställer högre pensioner för höginkomsttagare, utan att erkänna värdet av samhälleliga bidrag från ekonomiskt mindre privilegierade grupper, såsom kvinnor, låginkomsttagare och invandrare. Artikeln kombinerar befintlig kunskap om pensionsnivåer med forskning om svenskt arbetsliv och argumenterar för att det nuvarande pensionssystemets utformning institutionaliserar snarare än motverkar ekonomisk ojämlikhet. Artikeln efterlyser en normativ omorientering – från en marknadsbaserad logik till en omsorgsbaserad sådan – i framtida fördelning av pension. Fyra politiska reformer föreslås för att genomdriva denna omorientering.
Ojämlikhet i hälsa är en växande samhällsutmaning i Sverige och är särskilt tydlig inom demensområdet, där tillgång till prevention, diagnos, vård och stöd varierar mellan olika grupper. Socioekonomiska aspekter, migrationsbakgrund och strukturellt stigma bidrar till ojämlika livsvillkor och hälsoutfall för personer som lever med demenssjukdom. Samtidigt finns ett betydande glapp mellan evidens och praktik, där bristande samordning, otillräcklig forskningsinfrastruktur och låg implementering av kunskapsbaserade arbetssätt försvårar utvecklingen mot jämlik vård och omsorg. Centrum för ett demensvänligt personcentrerat samhälle (DEMSAM) utgör en modell för att möta dessa utmaningar genom samskapande, tvärvetenskap och integrering av forskning i praktik. Genom att utveckla inkluderande insatser, stärka samordning och främja evidensbaserat arbete skapas förutsättningar för ett mer jämlikt och demensvänligt samhälle.
Global folkhälsa befinner sig idag vid en brytpunkt med nedskärningar i internationellt bistånd, trots att det humanitära behovet är större än någonsin. Globala framsteg hotas nu när det globala hälsosystemet tvingas omorganisera när dess största biståndsgivare USA lämnar WHO, lägger ner sin biståndsmyndighet USAID och avbryter utländskt bistånd. Detta riskerar att få förödande konsekvenser med miljontals döda människor och hotar de framsteg som gjorts för de tre globala infektionssjukdomar som leder till flest dödsfall globalt: tuberkulos, hiv och malaria, sjukdomar som dessutom går att förebygga och behandla. Samtidigt är demokratin på tillbakagång och befinner sig på den lägsta nivån på över 50 år där istället allt fler människor bor i autokratier. Den negativa utvecklingen av mänskliga och demokratiska rättigheter har ett tydligt samband med ökningen av socioekonomiska klyftor världen över.
Artikeln analyserar förändringar i USA:s folkhälsopolitik under Donald Trumps presidentperioder som ett sammanhängande paradigmskifte snarare än en serie enskilda policybeslut. Genom en syntes av tre politikområden – klimat- och miljöpolitik, global sexuell och reproduktiv hälsa via USAID samt kvinnors och barns hälsa i USA – tillsammans med förändringar i vaccinationspolitiken under hälsominister Robert F. Kennedy Jr., belyser analysen hur statens roll i prevention omdefinieras. Ett återkommande mönster är att strukturella risker omtolkas som individuella val och att ett snävt evidensbegrepp, ofta centrerat kring randomiserade kontrollerade studier, används för att ifrågasätta populationsbaserade preventiva insatser. Samtidigt framställs individuellt beslutsfattande som ett normativt ideal. Artikeln argumenterar för att denna utveckling innebär en institutionell reträtt från prevention och en förändrad syn på evidens, ansvar och statens roll i folkhälsan.
Den snabba framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar, i dag tecknade av över 800 000 svenskar, skapar ett parallellt sjukvårdssystem som samtidigt är beroende av det offentliga på olika sätt. Försäkringstagare ges snabb tillgång till vård, ofta på samma kliniker där offentligt finansierade patienter väntar på sin tur i enlighet med den offentliga vårdgarantin. Denna artikel analyserar hur privata vårdgivares dubbla avtal med både regioner och försäkringsbolag påverkar hälso- och sjukvårdslagens princip om vård efter behov och vård på lika villkor. Genom fallstudier av olika privata vårdinrättningar visas hur offentligt finansierad vård och försäkringsvård flätas samman inom samma organisationer. Artikeln argumenterar för att detta inte är en marginell företeelse, utan en strukturförändring som urholkar behovsprincipen, förstärker ojämlikheten och riskerar att försvaga tilliten till gemensamma institutioner.
Syftet med denna avhandling är att:1) undersöka psykiatrikers motiv till att tvångsvårda patienter med borderline personlighetssyndrom (BPD) i psykiatrisk heldygnsvård, 2) efterfråga slutenvårds-personals erfarenheter av att tvångsvårda patienter med BPD och deras förslag till hur användandet av tvångsvård kan minska,3) etiskt överväga om eller när tvångsvård är motiverad för patienter med BPD, och därigenom ge etisk vägledning till psykiatriker när de beslutar om sådan vård.
