This reflection examines how the rapid digitisation of archival sources is reshaping historical research and teaching in history in higher education. While archival engagement has long been, and still is, central, to the discipline, digitization now enables new forms of availability but also pedagogical challenges. In particular, the reflection raises the questions about its impact on learning historical thinking and empathy, as the concern is that the historical thinking and empathy skills may be diminished due to the digitisation. Drawing on scholarship and pedagogical debates, the article explores tensions between physical and digital archival practice and argues for an explicit integration of historical thinking and empathy in teaching and an explicit articulation of the meaning related to those concept to balance digital change with disciplinary traditions.
I essän presenteras det teoretiska begreppet språkliga repertoarer (eng. linguistic repertoires, Busch, 2012, 2017, 2018; Gumperz, 1960, 1964) och hur det kan tillämpas i undervisning inom scenskonstfältet och inom lärarutbildning. Språkliga repertoarer kan definieras som de språk och dialekter (hädanefter språkliga varieteter) som en person har tillgång till och kan använda i sin kommunikation. Dessa kan vara språkliga varieteter som en person håller på att lära sig och använder sällan, eller varieteter som personen har kunnat länge och använder i sin vardagliga kommunikation. En central fördel med repertoarbegreppet är att de olika språkliga varieteter som ingår i personers repertoarer ses som en helhet vilket bidrar till ett flerspråkigt synsätt. Essäns övergripande syfte är att utveckla och beskriva undervisningsmetoder som utgår ifrån begreppet språkliga repertoarer och som kan användas i universitetsundervisning och fortbildning. För att konkretisera ges exempel från scenkonstfältet och från lärarutbildningen. ENGLISH ABSTRACT Linguistic Repertoires, Language Portraits and Mind Maps: Linguistic Diversity as a Resource in Education In this essay we present the theoretical concept of linguistic repertoires (Busch, 2012, 2017, 2018; Gumperz, 1960, 1964) and explore how it can be applied in teaching within performing arts as well as in teacher education. Linguistic repertoires can be defined as the languages and dialects (hereafter linguistic varieties) that a person has access to and can use in communication. These may include varieties that a person is currently learning and uses infrequently, as well as varieties they have mastered for a long time and use in everyday communication. A key advantage of the repertoire concept is that the different linguistic varieties that form a person’s repertoire are viewed as a whole, which contributes to a multilingual perspective. The overarching aim of the essay is to develop and describe teaching methods based on the concept of linguistic repertoires that can be used in university teaching and professional development. In our discussion examples are drawn from the performing arts field and from teacher education.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av många professionsutbildningar. VFU ger studenter möjlighet att tillämpa och integrera teoretiska kunskaper med praktiska färdigheter i en autentisk miljö, utveckla ett professionellt förhållningssätt och börja forma en yrkesidentitet. Under VFU kan studenter uppleva emotionellt påfrestande situationer som de behöver stöd för att hantera. Samtidigt kan handledare känna sig oförberedda och sakna insikt i de känslomässiga utmaningar som studenter upplever. Syftet med detta bidrag är att dela erfarenheter av utbildningsaktiviteter som förbereder handledare inför situationer som är känslomässigt utmanande för studenter under VFU inom hälso- och sjukvårdsutbildningar, samt att stimulera till reflektion kring handledarrollens komplexitet. Två nya utbildningsaktiviteter har utvecklats och integrerats i en högskolepedagogisk kurs för handledare i VFU: reflektion utifrån vinjetter och ett artikelseminarium. Tillsammans har aktiviteterna bidragit till att kursdeltagarna fått en ökad förståelse för studenters känslomässiga utmaningar under VFU, samt hur de som handledare kan erbjuda studenter stöd i samband med sådana situationer. De har också utgjort grund för diskussion kring handledares förutsättningar och olika aktörers ansvar. Vi hoppas att vårt exempel från handledarutbildning inom hälso- och sjukvården kan inspirera till liknande utbildningsaktiviteter i andra sammanhang där studenternas lärande påverkas av känslomässiga utmaningar under VFU. ENGLISH ABSTRACT Students’ emotional challenges during work-based learning – how can we prepare the supervisors? Work-based learning (WBL) is a central component of many professional education programmes, providing students with the opportunity to apply and integrate theoretical knowledge with practical skills in an authentic setting. WBL also gives students the opportunity to develop a professional approach and start shaping a professional identity. Work-based education can expose students to emotionally difficult situations that they may need help managing. At the same time, supervisors may feel unprepared for and lack insight into the emotional challenges students face. The purpose of this contribution is to share experiences of teaching and learning activities designed to prepare supervisors for handling situations that are emotionally challenging to students during clinical placements, and to encourage reflection on the complexity of the supervisory role. Two new teaching and learning activities have been developed and integrated into a Higher Education Pedagogy course for supervisors in WBL: reflection based on vignettes and an article seminar. Together, the activities have contributed to an increased understanding among participants of the emotional challenges students may experience during WBL, and how they, as supervisors, can better support students in relation to such situations. They have also served as a basis for discussions about supervisors’ conditions and the responsibilities of different stakeholders. We hope that our example from supervisor training in healthcare can inspire similar educational activities in other contexts where students’ learning is affected by emotional challenges during WBL.
The integration of digital technologies in higher education is increasingly subject to critical examination. Research indicates that discussions surrounding technology tend to come first, whereas attention on pedagogy often comes second. The aim of this study is to explore the ‘pedagogy- led vs technology-led’ dilemma. Through a qualitative interview study, we investigate how digital technologies and pedagogies are entangled within learning activities in five higher education courses, as well as the perceived usefulness of the digital technologies employed. Drawing on a theoretical framework including entangled pedagogy, a typology of technological interventions, and the concept of technology affordances, our analysis reveals varying degrees of integrated approaches. Our findings show that the more deliberately the pedagogical and technological components were integrated, the more the learning design reflected an entangled pedagogy. We also found that certain technology affordances can significantly influence students’ learning processes, both positively and negatively. Hence, we argue that technology affordances are not fixed entities, and that digital technologies should not be regarded as homogenous entities with universally applicable characteristics or outcomes. Their use is inherently situated, contingent upon institutional structures, cultural norms, and individual interpretations.
Både språkförståelse och språkproduktion kan vara utmanande för många lärarstudenter. På Södertörns högskolas lärarutbildning har ljudbokslyssnande visat sig utgöra en möjlighet att utnyttja skönlitteratur för att utveckla ordförrådet för studenter som saknar både tid och läsvana. En studentkull fick under hela sin utbildningstid dels ett obegränsat ljudboksabonnemang, dels regelbundna seminarier med fokus på språk och ordkunskap. Här ges exempel på studenternas upplevelse av projektet. Texten avslutas med en reflektion över projektets effekter samt utvecklingsmöjligheter. ENGLISH ABSTRACT Teacher students’ language development – building vocabulary and linguistic awareness with audiobooks Language comprehension and language production, particularly vocabulary, can cause challenges for many teacher students. At Södertörn University Teacher Education listening to audiobooks has proven a possibility to use fiction literature to develop vocabulary for students who lack time and experience of reading. A group of students were offered an unlimited audiobook subscription during the whole teacher training programme, combined with regular seminars focussing on language and word knowledge. Examples of the students’ experience of the project are presented. The text also contains a reflection over the effects of the project and possible future developments.
Samverkansinlärning (SI) är en etablerad pedagogisk modell baserad på kollaborativt lärande, med väldokumenterade positiva samband med akademiska prestationer. När vi implementerade SI i två universitetskurser i franska var dock studenternas deltagande i SI-mötena lågt. I detta bidrag diskuterar vi möjliga orsaker till det begränsade deltagandet, såsom tidsbrist och studenters föreställningar om vad som kännetecknar effektivt lärande. Vi reflekterar även över SI-modellens lämplighet inom språkstudier samt hur vi kan kommunicera dess relevans på ett sätt som motiverar fler studenter att delta. ENGLISH ABSTRACT How can we get more students to participate in Supplemental Instruction? Supplemental Instruction (SI) is an established pedagogical model based on collaborative learning, with well-documented positive correlations with academic performance. However, when we implemented SI in two university courses in French, participation in the SI sessions was low. In this article, we discuss possible reasons for the limited participation, such as time constraints and students’ perceptions of what constitutes effective learning. We also reflect on the suitability of the SI model within language studies and on how we can communicate its relevance in ways that encourage more students to participate.
This essay reflects on the Development Research School, a research school launched in 2022 by Lund University, Uppsala University, the University of Gothenburg, and the University of Ghana. Using this case, the essay explores two central themes: how research schools can add value to PhD education, and the particular challenges of running such a school in the field of development research. Based on the experience of designing and implementing the school, the essay discusses four central challenges: recruiting and retaining PhD students, coordinating international and cross-institutional collaboration, delivering relevant content to a diverse student body, and ensuring longevity beyond the initial funding period. The essay also discusses the pragmatic strategies we adopted in response, including open recruitment, decentralized course delivery, flexible program design, and deliberate legacy planning. While our experience of running the Development Research School illustrates the potential of research schools to add value to PhD education, it also underscores the structural and financial constraints that limit their long-term integration and institutionalization.
Artikkelen utforsker opplevd læringsutbytte blant heltidsstudenter og deltidsstudenter ved organisasjons- og ledelsesstudier ved en norsk høgskole under Covid-19-pandemien. Et formål med studien er å lære av erfaringene til fordel for fremtidig undervisningspraksis. Artikkelens empiri er basert på to spørreundersøkelser som ble gjennomført våren 2020 og våren 2021. Funnene viser et skille mellom heltidsstudenters og deltidsstudenters vurderinger av læringsutbyttet under pandemien. Heltidsstudentene, som i hovedsak er yngre og mindre etablerte enn deltidsstudentene, opplevde læringsutbyttet som dårligere enn før pandemien, og savnet et sosialt læringsmiljø og fysiske møter med medstudenter og undervisere. Deltidsstudentene erfarte at digital undervisning ga fleksibilitet og autonomi, at digitale undervisningsrom åpnet for læringsfremmende dialog, og at læringsutbyttet i liten grad ble endret. Samtidig ser vi at læring i fellesskap er viktig for alle studenter, enten det er på campus eller i digitale rom. Praktiske implikasjoner av studien er at undervisningen i større grad bør tilpasses de differensierte målgruppene heltids- og deltidsstudenter. Studien avdekker store forskjeller med hensyn til hvordan de voksne og de helt unge studentene lærer og hvordan de ønsker å bruke studietiden. Imidlertid er utvikling av studentaktive læringsmetoder nødvendig for å skape et aktivt læringsmiljø, både innen fysisk og digital undervisning. ENGLISH ABSTRACT How to design effective learning processes for full-time and part-time students? Lessons from the Covid-19 pandemic This article explores the perceived learning outcomes of full-time and part-time students in organizational and management studies at a Norwegian university college during the Covid-19 pandemic. The aim of the study is to draw lessons from these experiences to inform future teaching practices. The empirical data in the article is based on two surveys conducted in the spring of 2020 and the spring of 2021. The findings reveal notable differences between fulltime and part-time students’ evaluations of their learning outcomes during the pandemic. Full-time students, who are generally younger and less established than part-time students, perceived their learning outcomes to be worse compared to pre-pandemic times. They expressed missing a social learning environment and in-person interactions with peers and instructors. In contrast, part-time students reported that digital teaching provided flexibility and autonomy, facilitated learning-enhancing dialogue in online learning environments, study highlights that collaborative learning is essential for all students, whether in physical classrooms or digital settings. The practical implications of the study suggest that teaching practices should be more closely tailored to the differentiated needs of full-time and parttime students. The study reveals significant differences in the learning approaches of younger and older students, as well as in their preferences for allocating and utilizing the time they dedicate to their studies. Nonetheless, developing student-active learning methods is crucial to fostering an engaging learning environment in both physical and digital teaching contexts.
In an academic environment that increasingly values research supervision, but at the same time asks for rich scientific output and flashy results, determining the strictness of supervision offered to a PhD student is not straightforward. Both free and directive supervision come with benefits and pitfalls, which necessitates striking a delicate balance. The supervision dilemma is further complicated by the changing needs of both supervisee and supervisor during their education and career, respectively. In this in-depth discussion, explicitly taking into account the (young) supervisor viewpoint, the pros and cons of free and strict supervision are introduced by discussing excessive versions of these supervision styles. A way of navigating the free-to-directive supervision landscape is then proposed, while taking into account the archetypical goal of a PhD education and the needs of a PhD student. It is argued here that PhD supervision should be directed towards freedom, according to the credo: as free as possible, as directive as needs be. The final section reflects on the role supervision seniority plays in the amount of freedom offered to the PhD student. This work critically reflects on supervision strictness in the modern-day PhD education, while aiming to assist (beginning) research supervisors in developing their supervision style.
Examinationer utgör ofta en betydande stressfaktor för universitetsstudenter, vilket kan påverka deras prestationer negativt. Denna studie undersöker effekterna av att integrera examinationsförberedande workshops i en juridikkurs vid Göteborgs universitet, med syftet att minska studenternas stressnivåer och förbättra resultaten. Åtgärden infördes först partiellt och därefter fullt ut höstterminen 2023, då studenterna gavs tre tillfällen att i grupp arbeta med uppgifter som motsvarade den avslutande examinationens format, svårighetsgrad och tidsramar. Resultaten visar en markant förbättring av studenternas prestationer efter införandet av övningsmomenten; andelen underkända sjönk från tidigare nivåer runt 30 procent till knappt 2 procent, samtidigt som andelen studenter med högsta betyg ökade avsevärt. Även om möjliga felkällor identifieras – såsom variationer i studentgruppens sammansättning och potentiella skillnader i examinationernas svårighetsgrad – indikerar studien att systematisk övning i examinationsliknande former kan minska negativ stress och samtidigt skapa bättre förutsättningar för djupinlärning och högre prestationer. Resultaten pekar därmed på vikten av att lärare inte enbart fokuserar på innehållslig kunskap, utan också på att stödja studenternas förmåga att hantera själva examinationssituationen. ENGLISH ABSTRACT Practising examinations in advance Examinations often constitute a significant source of stress for university students, which may in turn negatively affect their performance. This study examines the effects of integrating examination-preparatory workshops into a law course at the University of Gothenburg, with the aim of reducing students’ stress levels and improving their results. The intervention was initially implemented in part and later fully adopted in the autumn of 2023, when students were offered three opportunities to work in groups on tasks mirroring the final examination’s format, level of difficulty, and time constraints. The findings show a marked improvement in student performance following the introduction of these preparatory activities; the proportion of failing students decreased from previous levels of around 30 percent to less than 2 percent, while the proportion receiving the highest grade increased substantially. Although possible confounding factors are acknowledged—such as variations in student cohort composition and potential differences in examination difficulty—the study suggests that systematic practice in examination-like conditions can reduce negative stress and simultaneously enhance deep learning and performance. The results thus highlight the importance of teachers focusing not only on substantive knowledge, but also on supporting students’ ability to manage the examination situation itself.
This qualitative study aimed to build knowledge of teaching practices that facilitate preschool teacher training students’ use of knowledge from scientific literature to understand preschool practices. This article starts from the problem that students find it challenging to use scientific literature. The article reports how 82 participants, enrolled as students in the second half of their preschool teacher training, suggested that university teachers could help students use scientific literature. Data were collected through the participants’ written answers to an open-ended question. Data were systematised, analysed, and discussed using theoretical concepts from the didactic triangle, support and demand, and trust. The results indicated that students find it challenging to use scientific literature. Various suggestions emerged for teaching practices that can be used by teachers to support students. These practices were related to preparations before and teaching during classes in which students are expected to use scientific literature. The results are discussed in relation to the need for future research to develop higher education practices that meet the needs of all students.
Kollegaveiledning innenfor kurs i universitets- og høgskolepedagogikk har til hensikt å øke bevisstheten om undervisning, og å støtte utviklingen av undervisningspraksis ved hjelp av tilbakemeldinger fra kolleger. Denne studien undersøker hvilke relasjonsetiske utfordringer som aktualiseres når kolleger gir tilbakemeldinger på hverandres undervisning innen rammen for et kurs i universitets- og høgskolepedagogikk. Det empiriske materialet består av 17 semistrukturerte intervjuer, 18 individuelle skriftlige arbeidskrav og egne feltnotater fra rollen som deltakende observatør. I studien ble begreper om den etiske fordring av Knud E. Løgstrup brukt for å forstå observatørenes opplevelser med å gi tilbakemeldinger. Analysen viser sentrale relasjonsetiske utfordringer som aktualiseres når observatør gir tilbakemeldinger på kollegers undervisning. Sett fra denne artikkelens perspektiv vil den etiske fordring trumfe forbedring på grunn av at observatør ivaretar kollegers relasjoner og sårbarhet i undervisningsøyeblikket fremfor å vektlegge forbedring av undervisningspraksis.
Dagens förskollärarstudent beskrivs som annorlunda jämfört med tidigare avseende exempelvis deltagande i förskollärarutbildningens moment. För att förstå de bakomliggande faktorerna och bättre kunna möta studenten tar vi i denna studie ett studentperspektiv på vem förskollärarstudenten är. Genom att använda positioneringsteori för att analysera intervjuer med både högmotiverade och lågmotiverade studenter från olika lärosäten utforskas de generella berättelser som studenterna använder för att beskriva sina erfarenheter och handlingar. Studien identifierar sju centrala berättelser som belyser studenternas bakgrund, motiv till att utbilda sig till förskollärare samt deras roll och engagemang som studenter. Resultaten visar att förskollärarstudenterna ofta positionerar sig som engagerade och aktiva medskapare av sin utbildning, samtidigt som de ibland ser sina medstudenter som mindre engagerade. Artikeln diskuterar även hur ålder och livserfarenhet påverkar studenternas positionering och engagemang, samt hur relationer mellan studenter och lärare kan öka känslan av tillhörighet och meningsfullhet i studierna. Slutligen presenteras pedagogiska implikationer för att förbättra förskollärarutbildningen.
Since 2002, Swedish higher education institutions have been mandated by the Higher Education Act to actively promote widening participation. However, there is no national definition of widening participation, leaving each institution to define its own objectives. This article investigates how lecturers at Lund University in Sweden understand and implement widening participation, examining their perceptions in relation to the university's policy documents. The analysis shows a tension between Lund University’s policies of widening participation and lecturers’ opportunities to work with inclusive education. Individual lecturers are given key roles, but they lack resources to handle this responsibility. At the same time, both policies and lecturers’ perceptions hold different notions of widening participation, including a meritocratic perspective focusing on fair access, and a transformative perspective emphasizing social justice and challenging power structures.
I essän kastar Svensson ljus över läsandets roll och status i högre utbildning i samband med generativ AI:s intåg. Vad innebär det för läsakten när generativ AI bara är några musklick bort? Inspirerad av läsforskaren Maryanne Wolfs (2018) begrepp djupläsning pläderar Svensson för att uppvärdera den tidsödande, analoga läsningen. Trots lockelsen av hög effektivitet genom AI-understödd läsning är det bara människan som kan ana kopplingar, para ihop erfarenhet med känsla och personligt reflektera över läsupplevelsen. För den närmaste framtiden hoppas Svensson att läsningen ska synliggöras och få större betydelse i undervisningen för både lärare och studenter.
Diskussionen om studenters akademiska litteracitet har varit framträdande de senaste åren. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt professionsspråket, en aspekt som är central för professionsutbildningar och därmed en betydande del av högre utbildning. Frågan om hur studenter tillägnar sig professionsspråk är således central i en pedagogisk kontext. I detta paper presenterar vi ett antal undervisningsmoment från polisutbildningen där lärandet av olika former av polisiärt professionsspråk –kroppsspråk, tal och skrift – står i fokus. Lärandemomenten som presenteras har kollektivt arbetats fram över tid och är utvalda av polislärare som uppfattar dem som goda exempel på undervisning i professionsspråk. Texten är skriven inom ramen för projektet Utveckling av kritisk språkfärdighet för samhällsbärande professioner där polisutbildningen från Linnéuniversitetet (LNU), sjuksköterskeutbildningen vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och officersutbildningen vid Sjöstridsskolan i Karlskrona (SSS) har medverkat (Universitets- och högskolerådet Dnr: 1.1.1-00399-2023). I projektet har vi inventerat säkerhetsrisker i yrkesutövningen som brister i professionsspråket kan medföra samt undersökt former för lärande av professionsspråk.
Sedan många år har lärare inom ingenjörsutbildning upplevt att det finns ett glapp mellan studier på gymnasie- och högskolenivå när det gäller studenters förmåga att ”kommunicera akademiskt”. Kursen Ingenjörsrollen vid Högskolan Väst har därför vidareutvecklats sedan 2022, för att bättre stötta nya studenters utvecklande av akademisk litteracitet. Det övergripande syftet har varit att främja lärande om akademiskt skrivande och ingenjörsmässiga presentationer. För att understödja gemensam reflektion över både pågående högre studier och den kommande yrkesrollen infördes flera interaktiva och dialogbaserade moment på tre obligatoriska seminarier, redan från utbildningens start. Studenterna undervisades i kommunikation och fick, genom att intervjua varsin yrkesverksam ingenjör, ta del av praktiska erfarenheter av hur muntlig och skriftlig kommunikation spelar en central roll i ingenjörers vardagliga arbete. Studenterna redovisade därefter resultaten från intervjuerna i grupp under ett examinerande seminarium. Gruppresentationerna har bidragit till förståelse för vad det innebär att vara en ingenjör. I texten beskriver och förklarar vi hur och varför dialog och muntlighet gavs större utrymme på kursen, samt reflekterar över hur sådana aktiviteter kan leda till förståelse, engagemang och motivation hos studenterna. Upplägget från Ingenjörsrollen kan även tillämpas på andra yrkesinriktade högskoleutbildningar, eftersom lyckade studier förutsätter färdigheter inom akademisk litteracitet, där där dialog och interaktion fungerar som en viktig utgångspunkt för lärandet. ENGLISH ABSTRACT Shaping the Engineers of Tomorrow: Dialogue and Orality as Keys to Engineering Students’ Academic Literacy For many years, educators in engineering programs have observed a gap between upper secondary and higher education when it comes to students’ ability to “communicate academically.” To better support new students in developing academic literacy, the course Role of the Engineers at University West has been further developed since 2022. The overarching aim has been to support learning in academic writing and engineering-related presentations. To encourage shared reflection on higher education and the future professional role, several interactive and dialogue-based activities were introduced in three mandatory seminars. Students received instruction in communication and, by interviewing a practicing engineer, gained practical insights into how oral and written communication play a central role in engineers’ everyday work. The students then presented the results of their interviews in groups during an assessed seminar. These group presentations contributed to a deeper understanding of what it means to be an engineer. In this text, we describe and explain how and why dialogue and orality were given greater emphasis in the course, and reflect on how such activities can foster understanding, engagement, and motivation among students. The setup of the course can also be applied to other vocational higher education programs, as successful studies require skills in academic literacy.
"Trots att forskningen om svensk forskarutbildning är relativt omfattande (se Brodin & Sonesson, 2022) har det saknats en allmän historisk översikt. Idéhistorikern Henrik Björck fyller en stor del av denna kunskapslucka med ett nyutkommet tvåbandsverk, som han med karakteristisk torr humor gett titeln Vetenskapshistorisk hattparad. Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia. I en serie kronologiskt ordnade studier analyseras de beslutsprocesser och maktkamper som lett till utfärdande av disputationsrätt utanför de ursprungliga teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska universitetsfakulteterna." Läs hela recensionen av Henrik Bohlin här.
Syftet med artikeln är att öka kunskapen om och förståelsen för hur studenter med svenska som sitt andraspråk upplever sina förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet i högre utbildning. Teoretiska utgångspunkter utgörs av forskningsfältet Academic Literacies samt begreppet innanförskap. Studien bygger på intervjuer med 20 andraspråksstudenter som går förskollärar- eller F–3- grundlärarutbildning. I resultatet vittnar studenterna om att de lagt ned mycket möda och kraft för att lyckas med studierna. De beskriver även resurser som stöttat dem såsom engagerade lärare och digitala verktyg. Färdighetsdiskursen med ett bristperspektiv är den mest framträdande diskursen som kommer till uttryck i studenternas berättelser. I resultatet framträder sådant som påverkar akademiskt innanförskap, såväl bidragande som hindrande faktorer. I diskussionen förs ett resonemang om hur en utbildning som möter upp och stöttar vidareutveckling av kunskaper i akademisk litteracitet hos andraspråksstudenter kan skapas. ENGLISH ABSTRACT Prerequisites for Academic Literacy – Second-Language Students’ Perspectives This article aims to enhance knowledge and understanding of how students with Swedish as a second language perceive their conditions for developing academic literacy in higher education. The theoretical framework is based on academic literacy and the concept of inclusion. The study draws on interviews with 20 second-language (L2) students enrolled in preschool teacher or F-3 primary teacher education programs. The findings reveal that students have invested significant effort and energy in order to succeed in their studies. They also highlight various supportive resources, including dedicated teachers and digital tools. A skills’ discourse, characterised by a deficiency perspective, emerges as the most prominent discourse in the students’ narratives. The results identify factors influencing academic inclusion, supportive as well as obstructive ones. The article discusses how higher education could be designed to meet the needs of second-language students and foster their academic literacy development.
