
Klimatet beskrivs ofta som en av vår tids stora ödesfrågor med krav på handling. I praktiken innebär klimatomställningar emellertid ofta förhandling och intensivt meningsskapande, där föreställningar om historia, plats, identitet och makt aktiveras. Processernatar sig uttryck i såväl starka känslor som retoriska manövrer. Denna text introducerar temat "Klimatomställningar" och ger en överblick över hur tematiken behandlats i Kulturella Perspektivs utgivning från 1992 till idag. Texten presenterar också de sex vetenskapliga artiklar som ingår i temat.
This paper explores how actors involved in managing the UNESCO World Heritage site of Southern Öland respond to water shortages, manifested in declining groundwater levels and recurring droughts over the past decade. Drawing on interviews with farmers and officials engaged in water management and heritage preservation, the study examines how these actors experience and understand environmental change. Water scarcity is widely acknowledged as a defining feature of the landscape of the island, yet it is now unfolding with an intensity that challenges established ways of managing the agriculture and consequently the heritage. The paper investigates how the dynamics of preservation and change unfold in practice, highlighting the challenges, aspirations, and perspectives of the interviewed stakeholders.
Den här artikeln undersöker landsbygdsungdomars syn på klimatfrågan ur ett miljörättviseperspektiv, med fokus på hur plats påverkar deras resonemang kring hållbarhet. Materialet bygger på intervjuer med landsbygdsinvånare mellan 20 och 35 år vilka samlats in inom ramen för två olika forskningsprojekt. Teorier om miljörättvisa – distributiv, procedurell och erkännande – och retoriska begrepp som rationalisering, legitimering, rättfärdigande och vädjande argument (Wolrath Söderberg & Wormbs 2022) används för att analysera hur unga förklarar sitt engagemang i klimatfrågan. Ingen av de intervjuade förnekar klimatförändringar, men deras argument belyser hur sociala, ekonomiska och geografiska faktorer påverkar möjligheten till omställning. Genom att synliggöra dessa platsspecifika perspektiv bidrar artikeln till en mer nyanserad förståelse av hållbarhet bortom urbana normer.
Rickard Länta är renskötare i Jåhkågasska sameby i den svenska delen av Sápmi. Hans renbetesmarker är starkt påverkade av projekt såsom skogsavverkning, vattenkraft, infrastrukturutveckling och turism. Därtill har det kontroversiella gruvprojektet i Gállok, som också är beläget i detta område, nu godkänts av den svenska regeringen och Högsta domstolen. Denna artikel bygger på ett samtal där Rickard beskriver konsekvenserna av en eventuell gruvetablering i relation till befintliga hot som redan försvårar förutsättningarna för renskötseln. Han berättar också hur dessa industrisatsningar relaterar till den överhängande problematiken av ett förändrande klimat och dess konsekvenser för renskötseln.
This article examines the discourse surrounding wind-power establishment in Sweden, analyzing how the concept of “common sense” is mobilized in opposition to planned projects. The analysis draws on media coverage with a primary focus on opinion pieces. Identifying three prominent forms of articulation, the study highlights how these narratives frame wind turbines as symbols of conflict – between local environmental concerns, regional identity and democratic influence, and financial stability. Drawing on a critical folkloristic perspective, the article explores the complex interaction between local sentiments and broader political discourses, illustrating how local transition conflicts function as arenas for ideological struggle and the articulation of competing values. The findings contribute to an understanding of how common sense shapes public discourse on climate change and energy transition in a time of polycrisis.