Plant protection products are integral to European agriculture but can cause unwanted environmental impacts. Before authorisation, predicted concentrations in environmental compartments are compared with effect thresholds in a regulatory risk assessment. This study evaluates the agreement between predicted and measured concentrations for the established FOCUS surface water models (Steps 1-3) and the recently published PEC-CKB model. Model results were compared with monitoring data from lowland streams in Germany, and particular attention was paid to the models' conservatism. The conservative character of FOCUS Step 1 can be confirmed, but underestimations were observed for FOCUS Step 2 and 3 models. PEC-CKB results are similar to those of the higher-tier FOCUS models, while having lower model complexity and requiring less input data. Using real application rates and landscape information generally improved model predictions by nearly halving the bias, but led to increased underestimations of measured concentrations. Linking prospective and retrospective environmental risk assessment (ERA) by incorporating real data can make prospective ERA more realistic and identify opportunities for simplification. Finally, we discuss the challenges in evaluating prediction models for pesticide concentrations in surface waters, particularly with regard to the environmental variability of measured concentrations.

PFAS är en stor grupp mycket persistenta kemikalier som kan spridas i miljön och förorena vatten under lång tid. PFAS kan tillföras miljön både direkt genom utsläpp och indirekt via nedbrytning av andra ämnen. En särskilt uppmärksammad nedbrytningsprodukt är trifluorättiksyra (TFA), en ultrakort PFAS bestående av en perfluorerad metylgrupp (–CF₃) bunden till en karboxylgrupp (–COOH). TFA är vattenlöslig och lättrörlig, vilket gör att ämnet lätt transporteras från mark till yt- och grundvatten där den kan ackumuleras över tid. TFA kan bildas vid t.ex. nedbrytning av vissa fluorerande köldmedel och industriella kemikalier, men också vid nedbrytning av fluorerande bekämpningsmedel. Mot denna bakgrund återkallade Danmark 2025 ett antal växtskyddsmedel som kan bilda TFA, vilket har lett till motsvarande omprövningar i Sverige. Totalt rör det sig om 38 växtskyddsmedelsprodukter som innehåller något av följande verksamma ämnen; fluazinam, fluopyram, diflufenikan, mefentriflukonazol, tau-fluvalinat och flonikamid. Denna rapport syftar till att öka kunskapen om användning och halter av TFA-bildande växtskyddsmedel samt halter av TFA i yt- och grundvatten. Undersökningen omfattar fyra avrinningsområden (s.k. typområden) som används inom den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i miljön (O18 i Östergötland, E21 i Västergötland, N34 i Halland och M42 i Skåne), samt ett typområde som ingår i miljöövervakningen av växtnäringsämnen (C6 i Uppland). Data för användning och fynd av TFA-bildande växtskyddsmedel avser perioden 2002-2024, och data för fynd av TFA avser åren 2021, 2022 samt 2025. Användningen av TFA-bildande växtskyddsmedel varierar något mellan typområden, med störst användning sett över hela tidsperioden i typområde E21, N34 och M42 och lägst användning i typområde O18. I E21 och N34 bidrar svampmedlet fluazinam främst till den höga användningen mellan 2002 och 2012, med en minskning över åren. I samma två typområden började diflufenikan användas alltmer från 2014. I M42 har diflufenikan och tau-fluvalinat använts relativt stabilt över tidsperioden, och i M42 och O18 har fluopyram använts alltmer sedan 2016, då ämnet godkändes. Pikoxystrobin användes i E21, N34 och M42 mellan 2007 och 2018, då den förbjöds för användning på åkermark. I rapporten beräknas även s.k. TFA-ekvivalenter utifrån användardata, för att lättare kunna uppskatta hur mycket TFA som potentiellt kan bildas i avrinningsområdena. TFA-ekvivalenter är den mängd TFA som teoretiskt sett kan bildas om alla CF3-grupper i ett ämne omvandlas till TFA, och beror bland annat på hur många CF3-grupper ämnet har. Mönstret för de beräknade TFA-ekvivalenterna följer i stort sett användningen, men då fluazinam och fluopyram har två CF3-grupper bidrar de relativt mer till TFA-ekvivalenter i typområdena i förhållande till använd mängd, jämfört med de andra substanserna. Årliga summerade halter av TFA bildande växtskyddsmedel i ytvattenprover är generellt högst i typområde M42 och lägst i O18. Fluopyram är den vanligaste substansen i båda dessa typområden sedan 2016 då den godkändes. Diflufenikan har ökat i E21 de senaste åren, till följd av ökad användning, medan ämnet har detekterats regelbundet i M42 alla år. Fluopikolid påträffas i E21 och N34 sedan 2015 vilket speglar den ökade användningen i typområdena. Fluazinam, som användes mycket i både E21 och N34 hittas endast i N34, i relativt låga halter. Generellt är halterna av TFA bildande växtskyddsmedel lägre i grundvatten än i ytvatten. I typområde E21 påträffades inga TFA bildande växtskyddsmedel och i O18 gjordes endast fyra fynd av fluopyram under 2022–2023. I N34 uppmättes dock jämförelsevis höga halter av fluopikolid mellan 2017 och 2024. Den höga användningen av fluazinam i E21 och N34 återspeglas inte i grundvattenproven. TFA påträffades i samtliga ytvattenprover från 2021, 2022 och 2025, i halter mellan 0,55 och 3,5 µg/l. Halterna i ytvatten varierar relativt lite mellan typområden och år, men är generellt lägst i C6. Halter av TFA i grundvattenprover varierar mer mellan typområdena (0–5,7 µg/l), med högst halter i N34 och E21 och lägst halter i C6. Likt mönstret för ytvatten ses dock ingen tydlig variation mellan åren. Att C6 har lägre halter av TFA i både yt- och grundvatten jämfört med övriga typområden ligger i linje med tidigare resultat för bekämpningsmedel från områdena. I varje typområde finns två lokaler för grundvattenrör, med två grundvattenrör i respektive lokal. Haltvariationer i grundvattnet kan till stor del kopplas till de enskilda lokalerna i typområdena, vilket visar att grundvattenrörens placering har stor betydelse för uppmätta halter. Variation i djup mellan grundvattenrören (2–8 m) verkar däremot inte påverka haltnivåerna i någon tydlig riktning. I ytvatten varierar halterna något över säsongen (maj–november), med högre nivåer i oktober–november i typområdena O18 och M42, troligen på grund av utlakning från marken efter en lång period av torka under augusti - september. Grundvattenprover visar däremot inga tydliga säsongsvariationer. Halter av TFA i yt- och grundvatten är höga jämfört med halter av växtskyddsmedel och andra metaboliter som ingår i den nationella miljöövervakningen, ofta flera storleksordningar högre. I grundvatten överstiger halterna av TFA gränsvärdet 0,1 µg/l för relevanta metaboliter i 82 % av proverna. De höga nivåerna i grundvatten ligger i linje med tidigare studier som visar att TFA förekommer i högre halter i jordbruksområden.

In the European Union, regulated products such as plant protection products (PPPs) must undergo prospective environmental risk assessment (ERA) and obtain regulatory approval before use. ERA evaluates the potential adverse effects regulated products may pose to the environment, aiming to ensure that their use does not result in unacceptable effects. Despite ongoing improvements accumulated empirical evidence shows that current chemical ERA practices fall short of ensuring sufficient environmental protection, highlighting the need for better alignment with real-world ecological and agricultural conditions. Advancing ERA requires not only integrating a more realistic understanding of environmental contexts, but also fostering interdisciplinary collaboration and engaging stakeholders through knowledge-sharing platforms and partnerships. Within this context, the Partnership for the Assessment of Risks from Chemicals (PARC) is exploring new avenues to transform PPP ERA through six key actions: (1) clarifying regulatory needs to ensure regulatory relevance and facilitate regulatory uptake of project outcomes; (2) benchmarking ERA against real-world data for calibration and explore ways to simplify ERA processes; (3) improving ERA comparability to enable cross-substance comparison and ranking; (4) increasing ecological realism to deliver more realistic, context-dependent ERA predictions along with effective risk mitigation and sustainable use measures; (5) updating and modernising ERA approaches to reduce uncertainty, unnecessary complexity, and animal testing; and (6) fostering the transition toward a systems-based approach by interconnecting stakeholders and integrating data, knowledge and expertise across regulatory frameworks. In doing so, PARC aims to advance PPP ERA toward a holistic, systems-based ERA framework that supports the progressive phase-out of animal testing. Together, these efforts emphasise the urgent need for an interdisciplinary ERA platform that integrates scientific knowledge across domains, enhances biodiversity protection against chemical stressors, and drives the transition toward systems-based ERA for PPPs.

To protect human health, wildlife and the aquatic environment, “safe uses” of pesticides are determined at the EU level while product authorization and terms of use are established at the national level. In Sweden, extra precaution is taken to protect drinking water, and permits are therefore required for pesticide use within abstraction zones. This paper presents MACRO-DB, a tool for assessing pesticide contamination risks of groundwater and surface water, used by authorities to support their decision-making for issuing such permits. MACRO-DB is a meta-model based on 583,200 simulations of the physically-based MACRO model used for assessing pesticide leaching risks at EU and national level. MACRO-DB is simple to use and runs on widely available input data. In a qualitative comparative assessment for two counties in Sweden, MACRO-DB outputs were in general agreement with groundwater monitoring data and matched or were more protective than the national risk assessment procedure for groundwater.

Vid analyser inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel (NMÖ) och annan miljöövervakning ingår vissa metaboliter från växtskyddsmedel. Kunskapen om vilka andra metaboliter som kan finnas i grund- och ytvatten i Sverige och som skulle kunna ha negativ effekt på miljön eller människors hälsa är bristfällig. Detta projekt syftar till att identifiera vilka metaboliter från växtskyddsmedel som kan vara relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. En bedömning görs också av vilka som är praktiskt möjliga att inkludera i analyspaket för den nationella miljöövervakningen. Totalt 33 prover från Sverige analyserades för 67 metaboliter av laboratoriet DVGW Technology Centre for Water (TZW) i Karlsruhe, Tyskland. Totalt 22 metaboliter detekterades, 7 i grundvatten och 22 i ytvatten. Elva substanser förekom i halter över 0,1 µg/l i ytvatten och fyra av dessa över 0,1 µg/l även i grundvatten. Övriga underlag som användes för att identifiera relevanta metaboliter är: • Resultat från tidigare analyser av metaboliter i Sverige och Danmark • Underlag om relevans baserat på data från registreringsprocessen • Genomgång av lagstiftning och diskussion med berörda myndigheter Totalt har 38 metaboliter från växtskyddsmedel identifierats som relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. Fyra av metaboliterna ingår redan i analyserna inom NMÖ, fyra kan inkluderas i NMÖ-analyserna från och med 2024 och en metabolit kan inkluderas i en ny metod för mycket polära ämnen som utvecklas med finansiering av Naturvårdsverket. De resterande kommer att testas efter prioritering i samråd med berörda myndigheter. Identifiering av relevanta metaboliter att inkludera i den nationella miljöövervakningen, och i analyser av yt- och grundvatten generellt, behöver vara en kontinuerlig process eftersom nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Att CKB får uppgifter från Kemikalieinspektionen två gånger per år säkerställer att detta fortsätter att uppmärksammas. Av ekonomiska skäl kan bara ett begränsat antal metaboliter inkluderas i den löpande nationella miljöövervakningen och en prioritering behöver därför göras. Denna prioritering bör göras i samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och eventuellt andra berörda myndigheter.

This is the collection associated with list S78 SLUPestTPs Pesticides and TPs from SLU, Sweden on the NORMAN Suspect List Exchange. https://www.norman-network.com/nds/SLE/ Suspect list of pesticides and pesticide transformation products (TPs) from SLU, created based on Sweden’s national monitoring program and the pesticide properties database (PPDB) described in Frank Menger et al (2021) DOI: 10.1021/acs.est.1c00466. Updates: 27 Apr. 2021 - added new CIDs, replaced InChIKey file with *.txt version not *.inchikey. 10 May: added missing reference fields to transformations file. May 2023: updated 4 entries with new SMILES/CIDs according to feedback from PubChem.

Greenhouse and other covered cultivation systems have increased globally over the past several decades, leading to considerably improved product quality and productivity per land area unit. However, there is a paucity in information regarding the environmental impacts of covered production systems, especially regarding pesticides entering the surrounding environment. Aiming to address this knowledge gap, we collected grab samples downstream of greenhouses from seven Swedish streams every 14 days during a 12 month period. In three of the streams, samples were also taken upstream of the greenhouses and in four of the streams time-integrated samples were collected by TIMFIE samplers in the period between grab sampling occasions. The samples were analyzed for 28 substances (27 that were permitted for use in greenhouse production systems in Sweden and one degradation product to a permitted substance). Pesticide use journals were collected from the greenhouse producers for the 12 month period. The results were examined for indications of greenhouse contributions to detection frequencies, maximum and average concentrations, and potential ecotoxicicity in several ways: (1) comparing locations downstream of greenhouses with registered use of a substance with those without registered use, (2) comparing results from this study with those from the Swedish environmental monitoring program of pesticides in surface water from catchments with no greenhouses from the same period and region, (3) comparing concentration trends with registered pesticide application times in the greenhouses, and (4) comparing up-and downstream concentrations. The results strongly suggest that greenhouse applications do contribute to pesticide occurrences, maximum and median concentrations for most of the pesticides included in this study, and to potential toxicity to aquatic organisms for several of them, most notably imidacloprid, acetamiprid, carbendazim, and pirimicarb.

Pesticides are widespread anthropogenic chemicals and well-known environmental contaminants of concern. Much less is known about transformation products (TPs) of pesticides and their presence in the environment. We developed a novel suspect screening approach for not well-explored pesticides (n = 16) and pesticide TPs (n = 242) by integrating knowledge from national monitoring with high-resolution mass spectrometry data. Weekly time-integrated samples were collected in two Swedish agricultural streams using the novel Time-Integrating, MicroFlow, In-line Extraction (TIMFIE) sampler. The integration of national monitoring data in the screening approach increased the number of prioritized compounds approximately twofold (from 23 to 42). Ultimately, 11 pesticide TPs were confirmed by reference standards and 12 TPs were considered tentatively identified with varying levels of confidence. Semiquantification of the newly confirmed TPs indicated higher concentrations than their corresponding parent pesticides in some cases, which highlights concerns related to (unknown) pesticide TPs in the environment. Some TPs were present in the environment without co-occurrence of their corresponding parent compounds, indicating higher persistency or mobility of the identified TPs. This study showcased the benefits of integrating monitoring knowledge in this type of studies, with advantages for suspect screening performance and the possibility to increase relevance of future monitoring programs.

Bekampningsmedel som anvands inom jordbruket kan genom vindavdrift, ytavrinning och lackage genom marken hamna i vattendrag i narheten av falten som besprutas. Miljoovervakning visar att halter som overskrider de riktvarden som indikerar att skador pa vattenlevande organismer skulle kunna uppkomma inte ar ovanliga. SLU Centrum for kemiska bekampningsmedel i miljon (CKB) overvakar darfor biologiska samhallen i fyra av de vattendrag, alla omgivna av intensivt jordbruk, dar ocksa bekampningsmedelshalter regelbundet undersoks inom den nationella miljoovervakningen. Arlig provtagning av bottenlevande ryggradslosa djur (bottenfauna) och alger som vaxer pa exempelvis stenar (pavaxtalger) har genomforts sedan 2010. Inventeringar genomfordes aven 2007 och 2008, och andra organismgrupper har provtagits i samma vattendrag. Malet med det har arbetet har varit att utvardera resultaten av provtagningen som utforts samt att diskutera mojliga satt att forbattra overvakningen. Resultaten fran provtagningarna visar att relativt manga olika bottenfaunaarter forekommer i vattendragen. Antalet arter av kiselalger klassades daremot i flera fall som mycket lagt, vilket skulle kunna bero pa paverkan fran jordbruk. Index for bade pavaxtalger och bottenfauna visade ocksa att vattendragen ar naringsrika. Andelen missbildade kiselalgsskal, en indikator for paverkan av bekampningsmedel eller metaller, var i nagra fall over den grans som anses vara en indikation pa betydande paverkan. Bottenfaunaindexet SPEAR, som ska visa paverkan fran bekampningsmedel, indikerade storre paverkan i jordbruksbackarna an i andra vattendrag i sodra Sverige. Det gar dock inte att saga om bekampningsmedel verkligen ar det som paverkar andelen missbildade algskal och SPEAR-indexet. Provtagningen av bottenfauna och kiselalger i de fyra jordbrukspaverkade vattendragen utgor en viktig kalla for overvakning och utvardering av bekampningsmedelspaverkan tack vare den unika kombinationen av tidsserier for bade biologi och bekampningsmedelshalter. Overvakningen skulle kunna forbattras genom att kompletteras med exempelvis DNA-baserad provtagning, provtagning av andra typer av akvatiska ekosystem, eller genom att undersoka andra organismgrupper och fler biologiska parametrar (exempelvis ekosystemprocesser och molekylara markorer), vilket diskuteras i rapporten. Det ar dock av stor vikt att fortsatta med nuvarande provtagning for att halla tidsserierna intakta, vilket gor analyser av forandring over tid mojliga. Eventuella ytterligare analyser bor endast vara kompletteringar till nuvarande upplagg.

I rapporten undersoks varfor vissa godkanda vaxtskyddsmedelssubstanser aterkommande overskrider sina riktvarden eller uppmats i forhojda halter i ytvatten. Cyprodinil, diflufenikan, esfenvalerat, i ...

Rapporten innehaller resultaten fran 2016 ars uppfoljning av den screeningundersokning av bekamp-ningsmedelsrester i jordbruksintensiva omraden i Sverige som genomfordes 2015. Syftet var dels att u ...

Denna screening av bekampningsmedel var en del av ett regeringsuppdrag for screening av miljogifter. Den nationella provtagningen av ytvatten och grundvatten fokuserades kring de mest jordbruksintensiva regionerna Skane, Halland, Vastra Gotaland, Ostergotland och Malardalen. Utover detta tillkom provtagning av ytvatten i Blekinge, Varmland och pa Gotland och av grundvatten i Vastra Gotaland, Vasterbotten och pa Gotland, finansierat av lansstyrelserna. Prover i ytvatten togs pa 46 olika lokaler - totalt 157 prover. I grundvatten togs 1 prov per lokal i 54 enskilda dricksvattenbrunnar och 18 vattenverk. I ytvatten analyserades 131 substanser och i grundvatten 108. Provtagningen genomfordes maj-oktober. I ytvatten detekterades minst en substans i alla prover. Storsta antalet detekterade substanser i ett prov var 31 men vanligast var ungefar 8-10 substanser per prov. I enskilda brunnar var det hogsta antalet substanser i ett prov 19 men vanligast var ingen eller nagra fa substanser. I grundvattenverk var det hogsta antalet substanser i ett prov 4. Ca 45 % av ytvattenproverna hade fynd av minst en substans over eller lika med gransvardet for enskild substans i dricksvatten (0,1 µg/l). For enskilda brunnar var motsvarande siffra ca 20 % och i proverna fran grundvattenverk ca 6 %. Ca 10 % av alla ytvattenprover hade minst en substans over eller lika med sitt riktvarde. Totalt hade 13 olika substanser halter over eller lika med sina respektive riktvarden och alla dessa var godkanda for anvandning under 2015.

Syftet med denna rapport var att undersoka om de analyspaket for vaxtskyddsmedel i ra- och dricksvatten som erbjuds av svenska laboratorier, och om de analyser som faktiskt har utforts, omfattar al ...

I denna rapport sammanstalls och analyseras befintliga analyser av bekampningsmedel i ytvatten i Skane lan under perioden 1983–2014. Data har hamtats fran manga olika kallor, men huvuddelen kommer ...

Syftet med denna rapport ar att sammanstalla kunskapslaget nar det galler forekomst av kemiska bekampningsmedel i svenskt grundvatten. Underlaget utgors av tillgangliga data fran perioden 1986–2014. I rapporten ingar ocksa en kortare genomgang av forandringar inom jordbruket i Sverige och dess an-vandning av bekampningsmedel, samt en litteraturgenomgang som samman-fattar resultat fran undersokningar och det allmanna kunskapslaget om be-kampningsmedel i Danmark, Norge och Storbritannien. For att sammanstalla data om bekampningsmedel i grundvatten har resultat samlats in fran undersokningar utforda av manga olika instanser; vattenverk, lansstyrelser, kommuner, vattenvardsforbund och privatpersoner. Extra an-strangningar har gjorts for att samla in data for Skane som ar den mest jord-bruks- och bekampningsmedelsintensiva regionen i Sverige. Resultaten visar att ett eller flera bekampningsmedel aterfanns i 36 % av alla prover tagna i grundvatten under hela perioden. Den vanligast detekterade substansen var BAM (2,6-diklorbensamid) som pavisades i 33 % av de under-sokta proverna, foljt av atrazin tillsammans med sina nedbrytningsprodukter (5–9 %). BAM ar en nedbrytningsprodukt till diklobenil som tillsammans med atrazin hade stor anvandning som totalbekampningsmedel mot oonskad vege-tation. Tillsammans ingick de bland annat i den tidigare mycket valkanda pro-dukten Totex Stro som hade en omfattande anvandning inom en rad olika sek-torer och omraden, sa som parkforvaltning, banvallar, vagarbeten, tomtmark, industriomraden. Bade diklobenil och atrazin ar forbjudna sedan 1989–1990, men ar alltsa fortfarande de substanser som forekommer oftast i svenskt grundvatten. Av de vaxtskyddsmedel som fortfarande ar godkanda for anvand-ning inom jordbruket var det ograsmedlet bentazon som aterfinns oftast i grundvattenprover under den senaste 10-arsperioden (ca 3 %). Ovriga i dag godkanda vaxtskyddsmedel har daremot aterfunnits mera sporadiskt i olika grundvattenundersokningar under senare ar. Sammanfattningsvis visar resul-taten att fynden i grundvatten huvudsakligen domineras av substanser som inte langre ar tillatna att anvandas och av substanser vars framsta anvandning har varit utanfor jordbruket. Ett resultat som kan tillskrivas dels att registre-ringsprocessen i allt storre utstrackning har kommit att beakta miljoaspekterna vid godkannandet och dels en forbattrad hantering av vaxtskyddsmedel genom utbildning och radgivning till lantbrukare som minskat risken for punktutslapp under aren. Gransvardet for tjanligt dricksvatten nar det galler bekampningsmedel ar i) att summahalten av alla undersokta bekampningsmedel inte far overskrida 0,5 μg/l, ii) att halten av ett enskilt bekampningsmedel inte far overskrida 0,1 μg/l. Samma halter galler aven som riktvarden for grundvattenkvalitet. Resultaten av denna sammanstallning visar att summahalter som overskrider 0,5 μg/l har minskat fran ca 15 % perioden 1987–1994, till strax under 5 % perioden 2005–2014 i grundvattenprover, exklusive vattenverk. Motsvarande jamforelse for ravattenprover fran vattenverk visar en minskning fran ca 5 % till ca 2 %. Ande-len prover som har minst en substans i en halt over 0,1 μg/l har varierat under aren med som mest ca 35 % ar 2000 i grundvattenprover, exklusive vattenverk, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:15 CKB rapport 2014:1 10 vartefter andelen overskridanden har minskat till <10 % under senare ar. Aven prover fran vattenverk visar samma trend med minskande halter over 0,1 μg/l. En sammanstallning av halterna av bekampningsmedel i brunnar av olika djup indikerar att grunda brunnar har en hogre fyndfrekvens av halter over 0,1 μg/l an de djupare brunnarna. I resultaten ingar det dock fa brunnar fran de djupare intervallen. En jamforelse av bekampningsmedelsforekomst i brunnar som ar borrade respektive gravda visar att de flesta substanserna har en hogre fyndfrekvens i halter over 0,1 μg/l i gravda an i borrade brunnar. For atrazin, inklusive dess nedbrytningsprodukter, ar det en betydande skillnad mellan gravda och borrade brunnar, dar den storre andelen fynd i gravda brunnar sannolikt beror pa att atrazin har anvants flitigt for att bekampa ogras pa gardsplaner som ofta ligger i nara anslutning till gardens privata dricksvattenbrunn. Eftersom manga far sin dricksvattenforsorjning fran enskilda brunnar och dessa kan vara extra kansliga for fororeningar, undersoktes bekampnings-medelsforekomsten i dessa for sig. I enskilda brunnar lag summahalten av be-kampningsmedel over 0,5 μg/l i ca 10 % av alla prover under hela tidsperioden, men med en minskande trend mot slutet av perioden. BAM ar aven har den mest frekvent patraffade substansen foljt av atrazin och dess nedbrytnings-produkter som har en hogre fyndfrekvens i enskilda brunnar jamfort med ra-vatten till vattenverk. Cirka 10 % av vattenproverna fran enskilda brunnar har minst en substans som overskrider 0,1 μg/l. Halterna i grundvattnet minskar generellt sett och de historiskt hoga halter-na av BAM, atrazin och dess nedbrytningsprodukter och bentazon ar alla pa vag ner. Diklobenil (med nedbrytningsprodukten BAM) och atrazin ar for-bjudna sedan borjan av 1990-talet och effekten borjar synas nu. Bentazons an-vandningsomrade har begransats och faktorer som battre utbildning och han-tering av bekampningsmedel under senare artionden har sannolikt bidragit till de minskande halterna. For att kunna ge en bra bild av grundvattenkvaliten i Sverige framover vore det onskvart att insamling av data forbattras nar det galler till exempel yttackning och vilka substanser som analyseras.