Parasites negatively affect biological processes within their hosts, which may alter for example health, growth, and reproductive ability. Non-native invasive parasites, in particular, may have large effects on the endemic hosts, given that the hosts lack evolved specific defences against such parasites. The swim bladder nematode Anguillicola crassus, an invasive parasite originating from Asia, is found in the European eel (Anguilla anguilla, L. 1758), since the 1980s. We investigated whether A. crassus affected several indicators related to health of the European eel (spleen- and liver size, body fat content and relative condition). Our results indicate that during the continental residency of the eels, infection by A. crassus had no major negative impacts on the investigated health indicators at the generally low infection intensities present in this study (median 2-3 visible parasites). Given that many of the adult eels were found to have swim bladder damage, concerns about their spawning migration through deeper oceanic environments can still be raised. To allow further investigations, we suggest that quantification of swim bladder damage should be implemented in eel-monitoring programs. Compared to other parasite pressure parameters, swim bladder damage provides additional information about past infections and future problems.

Fångst och transport, så kallad ’trap and transport’, används för att transportera fisk förbi hinder som blockerar dess vandringsväg. Metoden kan användas för att transportera fisk både uppströms och nedströms vandringshinder. Fångst och transport används ofta för att bevara fiskpopulationer och ekosystemfunktioner, men kan också användas för att förbättra möjligheterna till fiske i områden uppströms vandringshinder. Den europeiska ålen, Anguilla anguilla, är en art där fångst och transport används som en bevarandeåtgärd. Ålen har minskat kraftigt och är rödlistad som akut hotad av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Genom att samla in vuxen ål, så kallad blankål, i sjöar och andra vattendrag, transportera dem nedströms vattenkraftverk och dammar, och släppa ut dem i havet eller nedströms vandringshinder, är förhoppningen att öka mängden blankål som kan fullborda sin vandring till Sargassohavet där de reproducerar sig. Om metoden verkligen fungerar är i dagsläget okänt eftersom vi inte lyckats följa någon ål på hela dess vandring från Europas kuster till Sargassohavet. Det är däremot känt att passager genom turbiner medför dödlighet för den blankål som vandrar nedströms, varför det kan antas att fångst och transport åtminstone initialt minskar dödligheten. Under fångst och transport hanteras ålen i flera steg då de först fångas in med ett fångstredskap, därefter sumpas de en tid (i vissa fall sker transporten direkt efter insamling), för att sedan flyttas till en transporttank på en bil för att köras till platsen där de släpps ut. Dessa hanteringsmoment innebär en påverkan på ålen som kan leda till direkt dödlighet. Hanteringen kan även öka stress och orsaka skador på ålen, vilket i sin tur kan leda till förhöjd dödlighet senare, vilket har en negativ påverkan på ålens möjlighet att nå Sargassohavet och reproducera sig. I det här projektet har vi undersökt stressnivåer hos ål genom alla steg som ingår i fångst och transport inom ramen för den kompensatoriska åtgärd som finansieras av program Krafttag ål. Genom att kirurgiskt implantera elektroniska loggrar, så kallade biologgers, kunde vi mäta ålarnas hjärtrytm, vilket sedan användes som en indikator för att tolka stressnivå. Detta gjordes på två lokaler där fångst och transport normalt sett utförs, där metoden (utöver implantering av biologgers) efterliknade normal hantering under fångst och transport av ål. Försöken utfördes under vår, sommar och höst år 2023. För att samla in data över kontrollvärden, eller basnivåvärden, på ålens hjärtrytm under relativt ostörda förhållanden förvarades ål med biologgers i en miljö som var gjord för att minska stress så mycket som möjligt. Resultaten visade att överlevanden var hög under fångst och transport då ingen ål dog under hanteringsmomenten. Ålens respons på hantering under fångst och transport var tydligt påverkad av vattentemperatur, ålarnas hjärtfrekvens var generellt högre och ökade mer under hantering vid höga vattentemperaturer. Under tiden som ålen förvarades i sump var stressnivåerna relativt låga, för att sedan öka igen då de hanterades under transporten. Stressnivåerna var höga under hela transporttiden. Vår slutsats är att stressnivåerna under fångst och transport inte var så höga att de orsakade någon dödlighet vid de vattentemperaturer som uppmättes under märkningsförsöken (8–18° C). Vid höga vattentemperaturer var hjärtfrekvensen generellt högre, framför allt under transport. Om fångst och transport sker vid vattentemperaturer under 18–19° C så kan denna åtgärd öka möjligheterna för blankål att vandra mot Sargassohavet. Eftersom ålen utsätts för stress och hantering, samt att metoden kräver mänsklig inverkan, så bör det slutgiltiga målet vara att skapa fria vandringsvägar runt vandringshinder.

Monitoring data is important in ecological research, but differences between and within areas or species in data collection methods could introduce bias in the analyses. Standardizing data collection is particularly important when monitoring migratory species that have a distribution that crosses several national borders. The European Eel Anguilla anguilla is an extreme example of such a species since it constitutes one stock across the entire distribution area. One important variable collected for the European Eel is maturation stage. This data is needed to monitor silver eel escapement to assess population trends. To determine maturation, data on length, weight, diameter of the eyes, and pectoral fin length are used to calculate Pankhurst eye index and Durif's silver index. In this study, we investigated effects of precision and interobserver variability on data collection relevant for maturation stage determination according to Pankhurst and Durif's indices. We found that eye diameter differed in size between the left and right eyes; however, the mean difference (0.19 mm) is probably an artifact of the large sample size ( n = 16,977) and can be regarded as being within the measurement precision. Meanwhile, there was no significant difference in pectoral fin length. These results suggest that either side of the eel could be used without losing precision. Visually determined maturation stage classifications differed from those calculated with Pankhurst and Durif's indices but could still provide useful information; hence, it is recommended to collect this variable. Measurements performed using computer software generated greater precision than using calipers, which increased interobserver variability. Since the difference was relatively small and since computer analysis of images may not always be an option, measuring method can be decided based on the level of precision needed in each case. These suggested implementations can reduce observation bias and streamline the data collection used for stock assessments of the European Eel.

Intra-species genetic homogenization arising from anthropogenic impacts is a major threat to biodiversity. However, few taxa have sufficient historical material to systematically quantify long-term genetic changes. Using archival DNA collected over approximately 100 years, we assessed spatio-temporal genetic change in Atlantic salmon populations across the Baltic Sea, an area heavily impacted by hydropower exploitation and associated with large-scale mitigation stocking. Analysis was carried out by screening 82 SNPs in 1680 individuals from 13 Swedish rivers. We found an overall decrease in genetic divergence and diminished isolation by distance among populations, strongly indicating genetic homogenization over the past century. We further observed an increase in genetic diversity within populations consistent with increased gene flow. The temporal genetic change was lower in larger wild populations than in smaller wild and hatchery-reared ones, indicating that larger populations have been able to support a high number of native spawners in relation to immigrants. Our results demonstrate that stocking practices of salmon in the Baltic Sea have led to the homogenization of populations over the last century, potentially compromising their ability to adapt to environmental change. Stocking of reared fish is common worldwide, and our study is a cautionary example of the potentially long-term negative effects of such activities.